﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3182
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2017
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund Säkerhetspolitik.se produceras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ansvarar för innehållet på webbplatsen.
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Säkerhetspolitik.se
Utgivare.2.nu.organisation MSB
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE abdikera
svDF avsäga sig tronen

svTE ad hoc
ETYM Latin för ”till detta”.
svDF lösning som är framtagen för att behandla ett specifikt problem och inte för att vara en generell lösning
svEX Den särskilda krigsförbrytartribunal för Rwanda som FN inrättade för att ställa ansvariga för folkmordet 1994 inför rätta
svRETE Internationella brottmålsdomstolen
svAN Vanligt förekommande inom ämnena internationella relationer och säkerhetspolitik.
laTE ad hoc

svTE allians
svSA folkrättslig term
svDF säkerhetspolitisk överenskommelse mellan stater, oftast rörande försvarssamarbete och ömsesidigt bistånd i händelse av krig
svEX NATO.

svTE alliansfrihet
svFK Att inte samarbeta med andra länder om ett gemensamt försvar.

svTE anarkist
svDF person som tycker att staten inte ska ha rätt att bestämma över människorna
svAN De eftersträvar ett samhälle där individen utsätts för så lite tvång som möjligt.

svTE angrepp
svDF användande av väpnat våld mot en främmande stats territorium eller mot en främmande stats land-, sjö- eller luftstridskrafter
svAN Folkrättsligt benämns angrepp enligt ovan som väpnat angrepp och ger den angripna staten rätt att tillgripa väpnat våld i självförsvar.

svTE annexion
svSYTE annektion
svUPTE annektera
svFK När ett land lägger under sig ett annat land eller landområde och gör det till en del av det egna landet. Det kallas att annektera. Ofta, men inte alltid, görs det med militärt våld.
svEX Ett exempel är från andra världskriget: år 1940 erövrade Sovjetunionen Estland, Lettland och Litauen och annekterade dem genom att göra dem till delrepubliker i Sovjetunionen.

svTE antagningsprövning
svFK  Syftar till det som innan 1 juli 2010 var frivillig mönstring för kvinnor. Numera är värnplikten frivillig för både män och kvinnor.

svTE anpassning
svSA militär term
svDF grunden för långsiktig beredskap i syfte att kunna möta ett flertal möjliga omvärldsutvecklingar

svTE Arabiska våren
svFK Sammanfattande benämning på de nationella uppror som inleddes i flera länder i Nordafrika och Mellanöstern under 2011. De första revolterna ägde rum i Tunisien och därefter följde oroligheter i bl.a. Egypten, Yemen, Bahrain och Libyen samt senare i Syrien. Även i andra arabstater ägde demonstrationer och andra former av manifestationer rum. Gemensamma drivkrafter för demonstranterna var krav på demokratiska rättigheter och ökad frihet, bättre ekonomiska möjligheter och fler jobb.

svTE armén
svFK Försvarsgren inom Försvarsmakten bestående av arméstridskrafter.

svTE assimilation
svSYTE assimilering
svDF process genom vilken en minoritet helt överger sin egen kultur så att ursprungliga kulturskillnader försvinner
svAN Att assimilera betyder att göra lika. En grupp som assimileras med en annan grupp blir helt och hållet som den gruppen: man byter språk och kultur, kanske också religion. Hos inflyttarnas barn eller barnbarn lever ursprunget kvar bara som familjehistorier och liknande.

svTE attaché
svDF diplomatisk tjänsteman i utrikesdepartementets tjänst

svTE auktoritär
svSA om person, stat etc.
svDF som hävdar sin ensamrätt till maktutövning

svTE autonom
svFK Betyder ”självständig” och ”självstyrande”. Autonom används om t.ex. en region där man har rätt att bestämma om vissa saker inom sitt eget område.

svTE bataljon
svDF militärt förband med fast organisation bestående av bl.a. stab, kompanier samt vissa plutoner
svAN Mellan 300 och 1000 man.

svTE beduiner
svUPTE kamelnomadism
svFK Arabisktalande nomadfolk i Mellanösterns och Nordafrikas ökentrakter. Några uppgifter om deras samlade antal föreligger inte. Kamelnomadism är fortfarande kännetecknande för de ”äkta” beduinerna, asil. Många beduiner har dock lämnat kamelnomadismen och är i stället sysselsatta inom exempelvis transportnäringen eller oljeindustrin.

svTE befolkningsskydd
svDF åtgärder för att skydda befolkningen och civil egendom från krigets verkningar

svTE begränsad militär insats
svDF användande av annan stats militära medel mot Sverige eller svenska intressen t.ex. i krissituationer

svTE beredskapslarm
svDF sätt för regeringen att tillkännage högsta beredskap

svTE beredskapsmyndighet
svDF myndighet som har stor betydelse för totalförsvaret
svAN Ska kunna fortsätta sin verksamhet under höjd beredskap.

svTE beredskapstjänstgöring
svDF tjänstgöring utöver ordinarie utbildningstid, som av regeringen kan åläggas pliktpersonal
svRETE krigstjänstgöring

svTE bilateralt samarbete
svFK Bilateralt samarbete är när Sverige samarbetar och ger stöd direkt till ett enskilt land. Termen används ofta när man talar om bistånd. Jämför med multilateralt samarbete i biståndet då flera givare går samman kring gemensamma mål.

svTE biologiska stridsmedel
svSYTE B-stridsmedel
svDF vapen med smittämnen, t.ex. virus och är avsedda att vålla sjukdom eller död bland människor, djur eller växter
svRETE kemiska vapen

svTE brigad
svDF fältförband med fast organisation

svTE BRIK-länderna
svSYTE BRIK
svDF de större tillväxtekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Denna grupp av länder förväntas spela en allt större och viktigare roll i den globala ekonomin och därmed även stärka sina politiska röster internationellt sett. Ansamlingen av länder är på inget sett någon formell union eller samarbete, utan förkortningen används i diskussioner om hur framtida ekonomiska situation i världen kommer att se ut. Anledningen till dessa förväntningar är att Kina och Indien förväntas bli världsledande i tillverkning av produkter medan Brasilien och Ryssland förväntas nå en dominerande ställning i naturresurser och råvaror. Viktigt att notera är även det faktum att BRIK-länderna tillsammans innehar nära 40 procent av jordens befolkning inom sina gränser.
enTE BRIC

svTE C-larm
svDF varning för befarad eller utförd insats med kemiska stridsmedel (C-stridsmedel)

svTE CIMIC
svFK Samarbete mellan militära och civila myndigheter, organisationer m fl.
enTE civil-military co-operation

svTE civil
svDF icke-miliär
svAN Civil betyder ungefär ”medborgerlig”. Då man talar om att civila drabbas av en konflikt handlar det om brott mot internationell rätt. Civila som drabbas av en konflikt är alltså vanliga människor som oftast ofrivilligt påverkas av en konflikt.

svTE civil sjukvård
svDF den sjukvård som bedrivs civilt i fred och krig

svTE civila försvaret
svFK Omfattar den civila verksamhet som ingår i totalförsvaret, dvs. de beredskapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting samt enskilda och företag vidtar i fredstid och all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att: stödja försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga livsnödvändig försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.

svTE civila samhället
svFK 	Det civila samhället handlar om hur människor lever tillsammans och tar hand om och hjälper varandra utan inblandning av myndigheter.

svTE civilplikt
svFK Civilplikten avskaffades i juni 2008. Tidigare skrevs de som gjorde lumpen civilt in till civilplikt. Innan avskaffandet 2008 fanns det tre olika civilpliktsutbildningar kvar; kraftledningsreparatör, kraftverksoperatör samt ställverksreparatör. År 2006 genomförde 113 personer en civilpliktsutbildning.

svTE dataintrång
svDF olovligt intrång i informationssystem för att hämta, ändra eller utplåna datademilitariserad zon

svTE defensiva informationsoperationer
svSYTE IO-D
svDF samlade och samordnade åtgärder i fred, kris och krig avseende operationer, personal, teknologi och policy för att skydda och försvara information, informationssystem och egen förmåga till rationellt beslutsfattande
svAN Genomförs t.ex. genom: fysiskt skydd, skydd mot vilseledning, skydd mot informationsinhämtning, psykologiskt försvar och säkerhetsunderrättelsetjänst.

svTE demarkationslinje
svUPTE gröna linjen
svDF folkrättsligt fastställd gränslinje mellan två stater
svAN I allmänt språkbruk avses en vapenstilleståndslinje som skiljer parterna i en väpnad konflikt, t.ex. den s.k. gröna linjen, som delade östra och västra Beirut under det libanesiska inbördeskriget.

svTE demilitarisera
svDF avlägsna militära anordningar från ett område (avrusta, avväpna, nedrusta)

svTE demining
svDF verksamhet för att avlägsna riskerna från minor och annan oexploderad ammunition i ett område

svTE desinformation
svDF medvetet förvanskad eller felaktig information med avsikt att påverka en mottagare i en viss riktning

svTE EAPR
svSYTE Euroatlantiska partnerskapsrådet
svFK Råd för att stärka samarbetet mellan Nato, PFF och de nya stater som uppstod vid Sovjetunionens fall.

svTE embargo
HONR 1
svFK Beslag, kvarstad, t.ex. att ett fartyg inte får lämna hamn förrän vissa villkor uppfyllts.

svTE embargo
HONR 2
svFK När ett land vägrar att handla med att annat.

svTE enklav
svDF område som ligger innanför en stats gränser men hör till en annan stat
svAN Området kallas enklav i den stat som den är omgiven av, men samtidigt exklav sett från den ägande statens sida.

svTE epizooti
svUPTE epidemi
svDF smittsam djursjukdom som har eller kan misstänkas få stor utbredning
svAN Epizooti motsvaras av epidemi hos människor.

svTE etnisk rensning
svDF med våld skilja olika folkslag åt
svAN Så har skett i t.ex. f.d. Jugoslavien.

svTE EU-integration
svDF anpassning till Europeiska unionen

svTE exlav
svDF område av stat eller administrativt område som är avskilt från huvudområdet
svRETE enklav

svTE extraordinär händelse
svDF händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting

svTE farligt avfall
svBT FA
svDF restprodukter med giftiga eller på anat sätt skadliga komponenter

svTE federation
svDF sammanslutning av delstater som bildar ett land
svRETE förbundsstat
svAN Det kan också vara en sammanslutning av organisationer, exempelvis en federation av fackföreningar eller idrottsföreningar. De stater eller organisationer som är med i en federation bestämmer vissa saker gemensamt.

svTE förbundsstat
svDF federation av delstater

svTE flottan
svDF vapenslag inom marinen

svTE flygvarning
svFK Benämning på åtgärder som vidtas av civila myndigheter och militära förband med syfte att varna civilbefolkningen vid risk för luftanfall.

svTE FN-resolution
svFK Ett av Förenta nationernas verktyg för konflikthantering. FN har flera olika sätt att påverka nationer, från diplomatiska övertalningsförsök till obligatoriska sanktioner, vilka kan vara såväl ekonomiska som militära. Endast Säkerhetsrådet kan anta för medlemmarna bindande resolutioner. Generalförsamlingens resolutioner kan endast fungera som rekommendationer.

svTE folkrätt
svSYTE internationell rätt
svDF mellanstatlig rättsordning som reglerar staters handlande och inbördes relationer
svRETE Krigets lagar
RIFR Kallas ofta för ”Krigets lagar”?

svTE fredsbevarande insatser
svDF insatser som görs efter ett freds- eller eldupphöravtal i en mellan- eller inomstatlig konflikt
svAN Dessa insatser baseras på tre principer: parternas medgivande, opartiskhet och begränsad våldsanvändning med undantag för självförsvar.
   Konfliktlösning, försoning, förtroendeskapande åtgärder samt institutionellt och humanitärt bistånd är exempel på åtgärder som ingår. Militära aktiviteter kan vara avväpning, avrustning av tidigare stridande parter, övervakning, rapportering, åtskiljande av förband.

svTE fredsbevarande verksamhet
svFK Leds av t.ex. FN, Nato eller OSSE för att opartiskt biträda tvistande parter att upprätthålla vapenvila
svRETE fredsfrämjande verksamhet
enTE peace-keeping

svTE fredsbyggande insatser
svFK Syftar till att stärka och bygga upp institutioner och infrastruktur efter en konflikt. De har samtidigt en konfliktförebyggande funktion genom att undanröja orsaker till ett återfall till konflikt och istället skapa förutsättningar för förbättrade ekonomiska, sociala och demokratiska förhållanden.

svTE fredsframtvingande insatser
svFK Utförs inom ramen för FN-stadgans kapitel VII för att med tvingande militära medel eller hot därom upprätthålla eller återställa fred i ett område. Åtgärderna kan ske inom ramen för en mellan- eller inomstatlig konflikt.

svTE fredsframtvingande verksamhet
svFK Leds eller koordineras av t.ex. FN eller NATO för att åstadkomma vapenvila mellan tvistande parter
svRETE fredsfrämjande verksamhet
enTE peace-enforcement

svTE fredsfrämjande informationsaktiviteter
svDF verksamheter som är en del av fredsfrämjande insatser utformade så att de befrämjar atmosfären och viljan till samarbete mellan parter i en konflikt och de civila i området
svAN Ska också verka för att skydda de egna styrkorna samt underlätta genomförandet av den fredsfrämjande insatsen.

svTE fredsfrämjande verksamhet
svUPTE fredsfrämjande operationer
svFK Svenskt överordnat begrepp för fredsbevarande (peace-keeping) och fredsframtvingande (peace-enforcement) verksamhet.
enTE peace support operations
RIFR Är fredsfrämjande operationer = synonym?/HNI

svTE fredsskapande insatser
svFK Genom fredliga medel, t.ex. medling och annan diplomatisk verksamhet, söka få stridande parter till uppgörelse.

svTE frivillig
svSA inom försvaret
svDF person som av fri vilja tillhör en frivillig försvarsorganisation

svTE frivillig försvarsorganisation
svDF ideell, allmännyttig och självständig organisation som bedriver frivillig försvarsverksamhet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

svTE frivillig försvarsverksamhet
svDF ideell, allmännyttig och självständig försvarsverksamhet som bedrivs frivilligt inom försvarsverksamheter enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

svTE fundamentalist
svDF person som vill att en religion eller en politisk lära ska styra hela samhället även om inte alla som bor i landet vill det

svTE funktionsansvarig myndighet
svSYTE FAM
svDF civil myndighet som har ansvaret för samordning m.m. inom en funktion

svTE förband
svFK Samlande begrepp för militär enhet.

svTE fördrag
svFK Konvention, traktat, gängse benämning på en internationell överenskommelse sluten mellan två eller flera stater och underkastad internationell rätt. Fördragens ingående, ikraftträdande, efterlevnad, tolkning, ogiltighet, ändring, upphörande m.m. regleras i Wienkonventionen om traktaträtten av 1969. Tack vare den grundläggande rättsprincipen att avtal skall hållas, pacta sunt servanda, utgör fördragen en av folkrättens viktigaste källor.
laUPTE pacta sunt servanda

svTE försvar
HONR 1
svFK Används ofta i betydelsen totalförsvar, försvarsdepartementet, försvarsmakten osv.

svTE försvar
HONR 2
svDF stridssätt som syftar till att hindra fienden

svTE försvarsattaché
svDF militär tjänsteman vid svensk beskickning i utlandet med uppgift att följa den militärpolitiska utvecklingen i ackrediteringslandet och biträda totalförsvarsmyndigheter samt i övrigt företräda Sverige i militära frågor

svTE försvarsinformation
svDF verksamhet i fred för att sprida kunskap om vår säkerhetspolitisk och vårt totalförsvar
svAN Vid kris och krig ingår även information om förhållanden på hemorten, motverkan av angriparens psykologiska krigföring samt att lämna underlag till det civila psykologiska försvaret om förhållanden inom försvarsmakten.

svTE Försvarsmakten
svSYTE FM
svFK Försvarsmyndighet i fred och krig med ÖB som högste chef.

svTE försvarsbeslut
svDF treåriga riksdagsbeslut om hur det svenska totalförsvaret ska vara uppbyggt och finansieras

svTE försvarsmateriel
svFK Försvarsmateriel är ett modernare begrepp som används parallellt med krigsmateriel i exportsammanhang och är etablerat inom de säkerhets- och försvarspolitiska områdena. 
   Ur ett tekniskt perspektiv är försvarsmateriel ett mer rättvisande begrepp än krigsmateriel, då dagens produkter kan användas i applikationer som inte har med krigföring att göra eller som är traditionellt militära, t.ex. inom civila delar av samhällsförsvaret och för internationella humanitära insatser.

svTE Försvarets materielverk
svSYTE FMV
svFK Försvarets materielverk ansvarar för materielförsörjningen till det svenska totalförsvaret. FMV ska styra utformningen och upphandlingen av ny materiel och anpassa produkterna till det nya nätverksbaserade försvaret. FMV hjälper dessutom polisen, kustbevakningen och tullen med avancerade tekniska systemet.

svTE Försvarets radioanstalt
svSYTE FRA
svFK Försvarets radioanstalts uppgift är underrättelsehämtning genom signalspaning. Rapportering sker bland annat till regeringen, Försvarsmakten, FOI och FMV.

svTE Försvarshögskolan
svSYTE FHS
svFK Försvarshögskolans uppgift är att bidra till nationell och internationell säkerhet genom forskning och utbildning. FHS utbildar civil och militär personal för ledande befattningar inom totalförsvaret.

svTE försvarsområde
svBT fo
svDF geografiskt avgränsat område för vilket en försvarsområdesbefälhavare är militär territoriell chef

svTE försvarsplan
svDF resultatet av det militära Högkvarterets planering

svTE försvarsreformen
svFK Det svenska försvaret förändras från ett arbetsintensivt invasionsförsvar till ett effektivt insatsförsvar. Det innebär att det svenska försvaret genomgår en av de största förändringarna i svensk modern tid.

svTE försvarsvilja
svDF befolkningens villighet att försvara sitt land med vapen i hand

svTE förtroende- och säkerhetsskapande åtgärd
svDF åtgärd syftande till att genom kännedom om och insyn i staternas väpnade styrkor skapa förtroende inom det säkerhetspolitiska området och minska risken för väpnade konflikter
enTE confidence - and security measure
enSYTE CSBM

svTE Genèvekonventionerna
svSYTE civilkonventionen
svFK Samlingsbeteckning för 1949 års konvention angående förbättrande av sårade och sjukas behandling i fält, angående krigsfångars behandling och angående skydd för civilpersoner under krigstid.

svTE Genèvereglerna
svFK Vanlig benämning av folkrättens regler till skydd för krigets offer. Bygger i huvudsak på bestämmelserna i 1949 års Genèvekonventioner samt 1977 års tilläggsprotokoll.
svRETE Genèvekonventionerna

svTE genus
svUPTE kön
svDF uppfattningen att kvinnligt och manligt i stor utsträckning är sociala konstruktioner
svAN Jämför begreppet kön som sorterar individer i enlighet med deras biologiska skillnader.

svTE genusperspektiv
svFK Innebär att olika frågor analyseras och belyses ur både kvinnors och mäns perspektiv. En central dimension i genusperspektivet är frågan om fördelningen av makt mellan könen.

svTE genusperspektiv på fredsbefrämjande insatser
svFK Perspektivet återfinns i resolutionen 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” som antogs av FN:s säkerhetsråd den 31 oktober 2000. Denna behandlar krigets påverkan på kvinnor och flickor samt kvinnors deltagande i konfliktlösning och arbetet med långsiktig fred.

svTE gerilla
svDF icke-reguljära militära trupper som arbetar i små enheter, ofta i det fördolda mot en förtryckande regim

svTE globalisering
svDF förändringsprocess som knyter världens länder närmare varandra i ömsesidiga beroenden och globala transaktioner
svAN Fenomenet är inte nytt, men har intensifierats av politiska beslut och de teknologiska framsteg som kraftigt har minskat kommunikations- och transaktionskostnaderna.

svTE GSFP
svUPTE ESFP
svUPTE europeiska säkerhets- och försvarspolitiken
svSYTE den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
svFK I samband med att Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 ersattes den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). GSFP utgör en del av den gemensamma utrikes-och säkerhetspolitiken (GUSP).
svRETE GUSP

svTE GUSP
svFK Den gemensamma utrikes- och säkerhetspoltiken inom Europeiska Unionen (EU). GUSP skapades genom Unionsfördraget (Maastrichtfördraget) som trädde i kraft den 1 november 1993.

svTE Haagkonventionen
svFK Haagkonventionerna är en samling konventioner som utgör den äldsta källan till grunden för krigets lagar och folkrätten. Dess främsta funktion är att reglera kriget som te.x. definera vad som utgör en kombatant samt ger en riktlinje om vad för sorts mål som är legitima att angripa i krig.

svTE hemlig
OKGR adj.
svDF uppgift för vilken det råder sekretess enligt sekretesslagen (1980:100)

svTE hemskydd
svFK En del av kommunens beredskap, utbildar och informerar allmänheten, hjälper till vid olyckor och katastrofer.

svTE hemvärn
svDF militärt organiserade, frivilligt rekryterade förband med mycket hög beredskap med främsta uppgift att i hemorten och på arbetsplatser skydda viktiga skyddsobjekt mot sabotage eller att skydda försvarets mobilisering
svAN Hemvärnet är en del av armén.

svTE hotbild
svDF tolkning av omvärldens potentiella hot mot Sverige och/eller svenska intressen

svTE humanitär verksamhet
svDF människovänlig verksamhet för att mildra effekterna av nöd och lidande

svTE humanitärt bistånd
svDF insatser för att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet för nödlidande människor som har utsatts för, eller står under hot att utsättas för, väpnade konflikter, naturkatastrofer eller andra katastrofliknande förhållanden
RF UD
svAN I väpnad konflikt avser detta främst civilbefolkningen, men kan även gälla medlemmar av väpnade styrkor som inte längre deltar i stridigheter och i naturkatastrofer och andra katastrofliknande förhållanden avser detta den utsatta befolkningen. Det humanitära biståndet skiljer sig från det långsiktiga utvecklingssamarbetet framförallt på två sätt. För det första är dess grundsatser och utgångspunkter i stor utsträckning bekräftade i folkrätten. För det andra skall det humanitära biståndet avhjälpa akut nöd. Detta betyder att det humanitära biståndet som regel skall upphöra då en utsatt befolknings omedelbara nöd har lindrats och förhållandena har stabiliserats.
RF UD

svTE huvudorgan
svFK Förenta nationerna har totalt sex stycken huvudorgan som instiftades i samma stund som FN bildades. Dessa organ är Generalförsamlingen, Säkerhetsrådet, Internationella domstolen, Ekonomiska och sociala rådet, Förvaltarskapsrådet och Sekretariatet. Dessa organisationen är grundläggande enheter i det dagliga arbetet i FN (med undantag för Förvaltarskaprådet som mer eller mindre har spelat ut sin roll).

svTE Högkvarteret
svSYTE HKV
svFK Försvarsmaktens centrala ledning. HKV är beläget i centrala Stockholm.

svTE Högsta ledningen
svFK Sammanfattande benämning på regeringen och riksdagen jämte kansliorganisationerna.

svTE höjd beredskap
svDF särskilda åtgärder inom totalförsvaret för att kunna hantera en krissituation
svAN Det finns olika beredskapsnivåer beroende på situationens allvar.

svTE inbäddad
svSA om nyhetsjournalist eller krigsreporter
svDF som bevakar en väpnad konflikt genom att färdas tillsammans med en militär enhet

svTE inbördeskrig
svDF inomstatlig väpnad konflikt mellan två eller flera militärt organiserade parter
svAN Inbördeskrig kan uppstå när olika grupper inte är överens om hur man ska styra landet eller när några anser att de inte får tillräckligt mycket pengar eller andra resurser i landet. Det kan också vara så att någon grupp tycker att deras område eller en folkgrupp eller en religiös grupp är förtryckt. Ofta är inbördeskrig mycket grymma och långvariga och befolkningen drabbas oerhört hårt. Det brukar leda till hat och konflikter mellan grupperna även efter kriget.

svTE incidentrapportering
svDF rapportering av incidenter

svTE informationsberedskap
svFK Informationsberedskap kan ses som god insikt i hur viktig information är under allvarliga händelseförlopp. Den bygger också på tekniska resurser och människors kompetens och uthållighet. Informationsberedskap handlar om hur väl förberedda de informationsansvariga är inför informations- och kommunikationsinsatser vid allvarliga händelseförlopp. Det handlar om vilken insikt och kunskap det finns inom en organisation om kommunikationen med t.ex. media och medborgare före, under och efter en svår påfrestning och om vilken uthållighet och vilka tekniska resurser som står till buds för informationsverksamheten.

svTE informationskrigföring
svDF informationsoperation som genomförs under kris och krig för att främja eller uppnå särskilda politiska eller militära mål gentemot en eller flera motståndare
svRETE informationsoperationer
svAN Informationskrigföring är handlingar riktade mot en motståndare för att skydda, förvanska eller förstöra information och utrustning för informationsspridning.
enTE information warfare
enSYTE IW

svTE informationsoperationer
svFK I Sverige har man till nyligen främst talat om informationskrigföring. Informationsoperationer är det nya överordnade begreppet i USA och inom NATO. Än så länge finns ingen fastlagd svensk definition för informationsoperationer, men det finns förslag: ”samlade och samordnade åtgärder i fred, kris och krig till stöd för egna politiska eller militära mål genom att påverka eller utnyttja en motståndares eller annan utländsk aktörs information och/eller informationssystem medan man samtidigt utnyttjar och skyddar egen information och/eller informationssystem. Det yttersta målet är att påverka det mänskliga beslutsfattandet. Informationsoperationer kan vara såväl offensiva som defensiva operationer.”
svRETE informationskrigföring

svTE informationssystem
svDF system som behandlar, dvs. insamlar, bearbetar, lagrar och distribuerar information
svAN Innefattar såväl ett systems tekniska utrustning som dess mänskliga aktiviteter och rutiner.

svTE informationssäkring
svDF åtgärder i fred, kris eller krig för att säkra civil och militär information samt informations- och kommunikationssystem av vital betydelse för samhällets säkerhet
svAN I informationssäkring innefattas även åtgärder för att upptäcka och reagera på intrång eller annan skadande verksamhet, samt återställa systemen/informationen.

svTE informationsteknik
svSYTE IT
svDF teknik för insamling, lagring, bearbetning, återfinnande samt kommunikation och presentation av information (data, text, ljud, bild)
svAN I begreppet ingår såväl datateknik som teleteknik.

svTE inhumana vapen
svDF vapen vars verkan är ytterst skadebringande (onödig eller överflödig) eller urskillningslös RF Försvarsmakten

svTE inhämtning
svDF verksamhet inom underrättelsetjänsten som bedrivs i syfte att inhämta information

svTE Internationella brottmålsdomstolen
svSYTE ICC
svFK ICC instiftades 2002 med mandat att döma för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser och ska fungera som ett komplement till nationella brottsdomstolar. Lyder under FN och har sitt säte i Haag.
enTE International Criminal Court
enSYTE ICC

svTE Internationella domstolen
svSYTE ICJ
svFK ICJ instiftades 1945 och är FN:s främsta juridiska organ. Domstolens uppgift är att döma i juridiska tvister mellan stater utifrån internationell rätt. ICJ ger också råd i frågor om internationell lag till enskilda stater och internationella organisationer. ICJ har sitt säte i Fredspalatset i Haag.
enTE International Court of Justice
enSYTE ICJ

svTE Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien
svSYTE ICTY
svFK Den första internationella domstol sedan andra världskriget för granskning av krigsförbrytelser. Inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993. Undersöker enskildas ansvar för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten som begåtts på det forna Jugoslaviens territorium.
enTE International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia
enSYTE ICTY

svTE Internationella krigsförbrytartribunalen för Rwanda
svSYTE ICTR
svFK Inrättades av FN:s säkerhetsråd 1994 för att undersöka och döma personer ansvariga för folkmord och andra allvarliga brott mot internationell humanitär rätt som begåtts på Rwandas territorium mellan den 1 januari och den 31 december 1994.
enTE International Criminal Tribunal for Rwanda
enSYTE ICTR

svTE internationella insatser
svDF utnyttjande av svenska resurser i verksamhet beslutad av/överenskommen med i första hand FN eller OSSE samt förberedelser för sådan verksamhet

svTE invasion
svDF angreppsform med överföring av stridskrafter i syfte att helt eller delvis behärska det invaderade landets territorium
RF Försvarsmakten

svTE Kaliningradområdet
svFK Del av Ryssland som saknar landkontakt med övrigt ryskt territorium, beläget vid Östersjön mellan Polen och Litauen.

svTE Kalla kriget
svFK De politiska motsättningarna mellan Västblocket (Nato) och Östblocket (Warszawapakten) 1948--1989.

svTE kartell
svUPTE priskartell
svDF överenskommelse i konkurrensbegränsande syfte mellan flera företag inom samma bransch att samarbeta om t.ex. priser, priskarteller
svAN Karteller är förbjudna i Sverige.

svTE Kaukasus
svSYTE Kaukasien
svFK Ett bergsområde mellan svarta havet och kaspiska havet. Området täcker delar av totalt sex länder: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Iran, Ryssland och Turkiet.

svTE kemiska vapen
svDF vapen med giftiga ämnen, t.ex. stridsgaser, som på grund av sin giftverkan kan utnyttjas för att skada eller döda människor, djur och växter.

svTE klausul
svDF tilläggsbestämmelse eller villkor i skriftliga handlingar

svTE koloni
svDF område som är en del av en annan stat (även om den geografiskt ligger på ett annat område)
svAN En koloni är en politisk eller administrativ enhet eller bosättning i ett land eller område där denna del lyder under regeringen i moderlandet.
   Ordet koloni användes ofta under upptäcktsresornas tid då européer började ta makten runt om i världen, där det oftast redan fanns människor. En koloni kunde även vara en plats under antiken där man bosatte sig i tidigare obebodda områden.

svTE kombattant
svDF stridande personal, medlem av stats väpnade styrkor, polisman som deltar i rikets försvar, skyddsvakt, samt medlem av organiserad motståndsrörelse
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE kommunal beredskap
svFK Sammanfattande benämning på de åtgärder som en kommun ska förbereda och ska vidta under höjd beredskap. Regleras i lagen (1994:1720) om civilt försvar.

svTE kompani
svFK Omfattar cirka 100 man.

svTE konfliktpreventioner
svDF åtgärder för att förebygga konflikter

svTE konfliktförebyggande insatser
svFK Företas innan en potentiell väpnad konflikt utbryter. Inkluderar politiskt agerande, preventiv diplomati, institutionellt och humanitärt bistånd samt utplacering av observatörer, civilpoliser eller förband.

svTE konfrontationsregler
svDF regler varigenom den politiska ledningen eller militära chefer anger särskilda begränsningar i hur militärt våld får användas
enTE rules of engagement

svTE konvention
svFK Konventioner uppstår genom mellastatliga avtal. Dessa kallas även för traktat eller fördrag och är underkastade internationell rätt.

svTE korruption
svFK När någon missbrukar sin ställning för egen vinning, till exempel genom att ta emot mutor.

svTE Krigets lagar
svDF folkrättsliga regler vid krig och väpnade konflikter, innefattande internationell humanitär rätt, ockupationsrätt och neutralitetsrätt
svAN Haagkonvention och Genèvekonventionerna brukar tillsammans kallas Krigets lagar. Haagkonvention tar upp regler för hur krig får föras och vilka vapen som är tillåtna respektive förbjudna. Genèvekonventionerna handlar om skydd av krigets offer samt hur sårade soldater och krigsfångar ska behandlas.
RIFR Jfr folkrätt? Intensionell + extensionell definition!/HNI

svTE krigstjänstgöring
svDF tjänstgöring vid höjd beredskap för krigsplacerad personal

svTE kris
HONR 1
svSA inom krisberedskapen
svDF händelse som hotar för samhället grundläggande funktioner och värden

svTE kris
HONR 2
svSA inom det militära försvaret
svDF politisk händelseutveckling med militära och/eller samhälleliga följdverkningar

svTE krishanteringssystemet
svDF samhällets struktur för att hantera allvarliga kriser

svTE krigs- och krigsviktigt företag
svSYTE K-företag
svDF företag inom näringslivet som är viktiga i kris och krig och som har planlagts för verksamhet i kris och krig

svTE Krisberedskapsmyndigheten
svSYTE KBM
svFK Krisberedskapsmyndigheten upphörde den 31 december 2008. Den 1 januari 2009 bildades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) då KBM gick samman med Statens Räddningsverk (SRV) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF).

svTE kryptera
svDF omvandla klartext till kryptotext med hjälp av kryptosystem

svTE krypto
svFK Uttryck som används i betydelse hemligt språk.

svTE kryptoutrustning
svDF utrustning för att omöjliggöra avlyssning av samtal och text- eller bildöverföring

svTE kränkning
svFK Främmande militär personal, statsfartyg och statsluftfartyg bereder sig tillträde till svenskt Territorium i strid med tillträdesprinciperna.

svTE KUSP
svSYTE kommittéen för utrikes- och säkerhetspolitik
svFK KUSP möts oftast två gånger i veckan och arbetar fram policyförslag och rekommendationer till ministerrådet i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP. KUSP leder också arbetet med EUs säkerhets- och försvarspolitik, t.ex. genom att svara för den politiska kontrollen och strategiska ledningen av EUs militära och civila krishanteringsinsatser.
svRETE GUSP

svTE Kustbevakningen
svSYTE KBV
svFK Kustbevakningen är en civil myndighet som utövar övervakning, tillsyn och kontroll över bland annat säkerhet, fiske och miljö längs Sveriges kust.

svTE kvalificerat hemlig
svDF uppgift som omfattas av sekretess och som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet

svTE kärnvapen
svDF vapen i vilka verkansdelen utnyttjar energi från kärnreaktioner.

svTE ledningsbekämpning
svDF militär verksamhet som syftar till att nedsätta funktionen hos eller förstöra motståndarens eller annan aktörs ledningssystem

svTE ledningskrigföring
svDF militär verksamhet som syftar till att nedsätta motståndarens eller annan aktörs omvärldsuppfattning och förmåga att utöva ledning
svAN Ledningskrigföring består av ledningsbekämpning, vilseledning, psykologiska operationer och skydd mot informationsinhämtning

svTE luftvärn
svBT lv
svFK Truppslag inom armén. Organiserar och utbildar luftvärnsförband med huvuduppgift att bekämpa luftfarkoster

svTE lågintensitetskonflikt
svDF politisk, militär ekonomisk eller kulturell konflikt mellan eller inom stater eller mellan stater och välorganiserade grupper på en lägre nivå än konventionellt krig men på en högre nivå än fredlig konkurrens
svAN Exempel: narkotikabrottslighet, storskalig ekonomisk brottslighet, organiserad flyktingsmuggling, religiösa konflikter osv.

svTE maktfaktor
svDF betydelsefull omständighet som gynnar

svTE marinen
svBT M
svDF försvarsgren inom Försvarsmakten bestående av marinstridskrafter.

svTE milis
svDF grupp människor som kan utföra vissa militära uppgifter
svAN De har kort militär utbildning men är inte soldater utan har vanliga arbeten. Milisen kan kallas in för militära uppgifter i kriser, oftast på platsen där de bor. Milis kan också vara en militär grupp som inte tillhör den vanliga armén utan som strider för en organisation eller ett politiskt parti. I ett inbördeskrig slåss ofta flera miliser mot varandra. I en del länder kallas polisen för milis.

svTE militära försvaret
svFK Benämning av den militära delen av totalförsvaret. Omfattar väpnat försvar i krig och nödvändiga beredskapsföreteelser i fred.

svTE militära sjukhus
svDF fältsjukhus, krigssjukhus och sjukhuskompani
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE militärpolis
svDF för polistjänst särskilt utbildad militär och civil personal som har till uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet

svTE militärpolitiskt läge
svDF politiska och militära förhållanden i omvärlden (främst närområdet) som påverkar vårt land och vår politik samt våra militära dispositioner
svAN Förändringar i militärpolitiskt läge påverkar försvarsplaneringen och kan leda till beslut om ny försvarsplan.

svTE militärstrategiskt läge
svDF total situation avseende stridskrafter och deras beredskap med hänsyn till militärpolitiskt läge, hotbild och militärgeografiska förhållanden

svTE minbomb
svDF flygburen ammunition med tryckverkan för att oskadliggöra minor

svTE minerat område
svDF område till lands som är eller betraktas som farligt beroende på förekomst eller misstänkt förekomst av minor.

svTE minfält
svDF definierat område till lands inom vilket minor utplacerats

svTE minröjning
svBT mröj
svDF verksamhet för att återställa rörelsefriheten inom ett minerat område eller längs en minerad sträcka
svAN På land eller till sjöss.

svTE missil
svDF obemannad militär luftfarkost med stridsdel och egen framdrivning

svTE mobilisering
svFK Försvarsmakten intar helt allmän mobilisering eller delvis sin krigsorganisation och kan därvid även ta i anspråk andra tillgångar än sådana som FM disponerar i fred eller genom avtal

svTE multilateralt samarbete
svFK Multilateral samarbete äger rum mellan flera aktörer/parter, till skillnad från ett bilateralt samarbete som sker mellan två parter. I internationella sammanhang talar man om multilateralt samarbete då flera länder samarbetar kring en gemensam fråga eller sak.

svTE mänskliga rättigheter
svDF de rättigheter för enskilda individer som FN:s medlemsstater beslutat värna om

svTE mönstring
svDF antagningsprov för totalförsvarspliktiga män före inskrivning till en befattning inom totalförsvaret

svTE napalm
svFK Generell benämning på brandstridsmedel som består av förtjockade petroleumprodukter.

svTE nationalism
svFK Idén att ett folk, det vill säga människor som talar samma språk och har samma kultur, ska ha ett eget land. Flera forskare menar att nationalismen är en produkt av det moderna samhället. Tidigare exempel på likartade fenomen finns, t.ex. i antikens Grekland, men det är uppenbart att folkbildning, industrialisering och urbanisering har spelat en viktig roll för utvecklingen av ökad nationell identifikation. Statsnationalism utgår från idén om en stat inom vilken alla medborgare oavsett härkomst ska integreras (t.ex. USA). Etnonationalism utgår från idén att en stat bör vara etniskt avgränsad till en enda nation (ett enda folk).

svTE NBC-krigföring
svUPTE C-krigföring
svDF krigföring där N-, B- och C-stridsmedel kommer till användning

svTE NBC-skydd
svUPTE C-skydd
svFK Samlingsnamn för skydd mot där N-, B- och C-stridsmedel. Omfattar både materiellt skydd och skydd i form av en kunskapsnivå.

svTE NBC-stridsmedel
svSYTE C-stridsmedel
svFK Sammanfattande benämning på nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel.

svTE Nato
svFK Nato var tidigare en renodlad försvarsallians med ömsesidiga försvars- och säkerhetsgarantier mellan medlemmarna. Det innebär att om ett Natoland blir utsatt för krigshandlingar ses det som ett angrepp på alla medlemsstater. Nu utvidgas uppgiften till att omfatta fredsbevarande operationer och Nato väntas få stor betydelse för den europeiska säkerheten.
   Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA och Kanada är medlemmar. Många central- och östeuropeiska stater har ansökt om medlemskap. Polen, Tjeckien och Ungern blev medlemmar 1999. Eftersom Sverige är militärt alliansfritt är vi inte medlemmar i Nato, men Sverige deltar Natoledda insatser i Afghanistan, Bosnien och Kosovo, och samarbetar inom ramen för PFF.
enTE North Atlantic Treaty Organization
enSYTE Nato

svTE naturresurser
svSYTE naturtillgångar
svDF allt i naturen som efterfrågas av människan
svAN Det gäller både det som utnyttjas och det som inte utnyttjas. Det kan också vara sådant som inte ens har upptäckts. Det finns olika typer av naturresurser. Vissa resurser är i princip outtömliga, t.ex. strålning från solen. Andra kräver viss skötsel men är förnybara, t.ex. vatten, djur och växter. En tredje typ finns det bara en viss mängd av. Av dessa kan en del återanvändas, till exempel sand och mineral. Andra förstörs vid användning, t.ex. olja och kol.

svTE neutralitet
svFK Neutralitet är ett begrepp som används för att definiera icke-deltagande och opartiskhet i militära allianser.

svTE NGO
svSYTE icke-statlig organisation
svFK Engelsk förkortning för statligt obundna organisationer.
enTE non governmental organisation
enSYTE NGO

svTE nomader
svDF folk som inte är bofasta utan flyttar från plats till plats
svAN Det vanliga är att de flyttar med sina djur efter årstiderna, så att djuren får så bra bete som möjligt. Jägarfolk flyttar på samma sätt efter vilda djur. Nomader finns i alla världsdelar. De lever främst i trakter som inte lämpar sig för jordbruk, t.ex. öken, stäpp och savann i varma områden i Afrika och tundra i kalla områden vid Norra ishavet. Nomader kan man också kalla grupper av människor som behöver flytta från plats till plats för att försörja sig.

svTE nukleära stridsmedel
svSYTE N-stridsmedel
svFK Utgörs av kärnvapen.

svTE oblast
svDF administrativt område i Sovjetunionen och flera efterföljarstater

svTE ockupation
svFK Besittningstagande eller besättande. Folkrättsligt innebär ockupation dels besittningstagande av herrelöst territorium, dels militärt besättande av annan stats territorium.

svTE offensiva informationsoperationer
svSYTE IO-O
svDF samlade och vanligen samordnade åtgärder i fred, kris och krig för att påverka en motståndares information samt informations- kommunikationssystem för att därigenom bl.a. påverka dennes förmåga till rationellt beslutsfattande och därmed gynna egna syften
svRETE informationsoperationer
svAN Genomförs t.ex. genom
   - fysisk attack
   - vilseledning
   - skydd mot informationshämtning
   - psykologiska operationer
   - telekrig.

svTE offentlig handling
svDF handling som enligt tryckfrihetsförordningen definieras som allmän och inte innehåller sekretessbelagd uppgift
svAN Vem som helst kan begära att få se en offentlig handling.

svTE ominriktning
HONR 1
svDF anpassning av Försvarsmakten till förändrade uppgifter

svTE ominriktning
HONR 2
svDF omprioriteringar av gällande uppgifter
svRETE anpassning

svTE operation
svFK Sammanfattande benämning på en serie förflyttningar och stridsverksamhet och därmed förbunden stödverksamhet på marken, till sjöss eller i luften samt övrig verksamhet som gemensamt syftar till att nå ett bestämt mål inom ett operationsområde. Leds av överbefälhavaren och militärbefälhavare.
RF Försvarsmakten

svTE OSSE
svSYTE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
svFK Är i sitt område den främsta internationella organisationen för konfliktförebyggning, krishantering och återbyggnad i f.d. konfliktområden. Har sitt säte i Wien. Medlemmar är alla Europas stater, USA, Kanada och de forna Sovjetrepublikerna, sammanlagt 55 nationer.
enTE OSCE
enSYTE Organization for Security and Cooperation in Europe

svTE panarabism
svDF uppfattningen att alla araber och arabfolk trots olikheter utgör en enda nation
svAN Även strävan att förena alla araber till en enda stat.

svTE paramilitär
svDF militärliknande grupp, t.ex. gränsbevakningsstyrka eller polistrupp, utanför de reguljära militära styrkorna

svTE perceptionsstyrning
svDF strategiska/politiska aktiviteter med syfte att påverka känslor, avsikter och verklighetsbild hos befolkning och/eller beslutsfattare i ett annat land för att den officiella inställningen ska bli till förmån för avsändaren
svAN Detta sker genom att selektiv information överförs till eller hindras att nå målgruppen.

svTE PFF
svSYTE partnerskap för fred
svFK Ett program med ett antal avtal mellan Nato och enskilda stater i Europa.
enTE PFP
enSYTE partnership for peace

svTE politisk förvarning
svDF förändringar i det säkerhetspolitiska läget som, med eller utan militär förvarning, uppmärksammas viss tid före ett eventuellt angrepp eller som avslöjar hot om sådant angrepp

svTE preskriberas
svFK Upphöra, bli ogiltig. Ett brott preskriberas ofta efter en viss tid, brottet avskrivs trots att det inte är löst.

svTE prognos
svSA inom underrättelse- och säkerhetstjänsten
svDF bedömning av förväntad och därmed sannolika händelseutveckling vid motparts/annan parts stridskrafter under kommande tidsperiod

svTE propaganda
svDF icke-kommersiell information med avsikt att påverka en utvald målgrupps uppfattningar, attityder, beslut och beteende

svTE pressetiska regler
svFK Press, radio och tv ska ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet. Härvid gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet. Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv ska vara ett stöd för den hållningen

svTE Pressens opinionsnämnd
svSYTE PON
svFK PON behandlar ärenden som gäller tillämpningen av god publicistisk sed. Nämnden har att fritt pröva innebörden av detta begrepp. Nämnden prövar sådana ärenden rörande all periodisk press som genom abonnemang eller lösnummerförsäljning eller på annat sätt är tillgänglig för envar.

svTE Pressombudsmannen
svSYTE Allmänhetens Pressombudsman
svSYTE PO
svUPTE Pressens Opinionsnämnd
svUPTE PON
svFK Allmänhetens Pressombudsman ger hjälp och råd till personer som anser kränkta eller felaktigt behandlade i media. PO kan hänskjuta ärendet till Pressens Opinionsnämnd (PON) för avgörande.

svTE psykologisk krigföring
svFK Utgör en aspekt av informationskrigföring där man medvetet utnyttjar den mänskliga psykologin för att påverka en utvald målgrupps uppfattningar, attityder, beslut och beteende. Brukar delas in i propaganda, desinformation och ryktesspridning.
svRETE informationskrigföring

svTE psykologiska operationer
svBT PSYOPS
svFK Inlånad militär term från NATO. Aktiviteter i fred, kris och krig riktad mot andra nationers fientliga, vänligt sinnade eller neutrala grupper i syfte att påverka målgruppens attityder, tankar och beteende. Detta kan innefatta främmande regeringar, organisationer, militära enheter, andra grupper eller individer. Syftet är att inplantera eller förstärka sådana attityder och beteenden hos de främmande målgrupperna som är gynnsamma för avsändaren.

svTE ratifikation
svDF beslut av en stats regering att förbinda staten till en internationell överenskommelse (traktat), t.ex. ett avtal eller föredrag
svAN Begreppet används ofta inom folkrätten, då en stat måste ratificera en överrenskommelse som slutits i exempelvis FN för att bli traktaträttsligt bunden till den.

svTE rebell
svFK Upprorsman, allmänt använd benämning på aktiv och militant opponent som riktar sig mot en bestående ordning, kulturellt, socialt eller politiskt. Termen rebeller används ofta om väpnade upprorsrörelser och om separatister.

svTE regleringsbrev
svDF av regeringen årligen utgivna uppdrag med åtföljande resurser och handlingsregler för myndigheter

svTE repressalie
svSA inom det statsvetenskapliga fältet och folkrätten
svDF legitima motåtgärder/påtryckningar som en stat vidtar mot en annan som gjort sig skyldig till folkrättsbrott

svTE resolution
svDF motion som antas av medlemmar i en organisation, t ex en internationell organisation som FN med medlemsstater och en generalförsamling
svAN En resolution är inte att likställa med en juridisk nationell lag, utan skall snarare ses som en kraftfull rekommendation som parterna genom sitt medlemskap i vanligen mellanstatliga organisationer på förhand förbundit sig att följa.

svTE revolution
svDF snabb och genomgripande förändring då något nytt skapas
svAN Ofta talar man om en politisk revolution där de som gör revolution tvingar personerna som har makten att lämna sina positioner.
svEX Exempel på politiska revolutioner är franska revolutionen 1789 och ryska revolutionen 1917.

svTE robotbekämpning
svDF åtgärder för att oskadliggöra robotvapen

svTE ryktesspridning
svDF påstående utan säker källa som, när det används medvetet, sprids för att påverka uppfattningar och beteende

svTE räddningscentral
svBT RC
svDF ledningsplats integrerad i en brandstation för kommunens räddningstjänst under höjd beredskap
svAN Används ofta även i fred

svTE räddningschef
svBT räch
svFK Leder kommunal räddningskår och ansvarar för att den beredskap som anges i räddningstjänstplanen upprätthålls

svTE räddningskår
svDF kommunal organisation för räddningsinsatser enligt räddningstjänstlagen
svRETE räddningstjänst

svTE räddningsledare
HONR 1
svSA i den kommunala räddningstjänsten
svDF räddningstjänst eller den som denne utsett

svTE räddningsledare
HONR 2
svSA i fjällräddningstjänsten och i fråga om efterforskning
svDF länspolismästare eller den som denne utsett

svTE räddningsledare
HONR 3
svSA i övrig räddningstjänst
svDF den som ansvarig myndighet utsett

svTE räddningstjänst
svDF de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom och miljö

svTE Rädda Barnen
svFK En barnrättsorganisation som utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionen slår fast varje barns rätt till överlevnad, utveckling och medinflytande i frågor som rör dem själva.

svTE Röda korset
svFK Röda Korset är en humanitär organisation som finns i hela världen. Organisationens syfte är att lindra och förhindra mänskligt lidande genom att arbeta för och tillsammans med människor som befinner sig i utsatta situationer.

svTE sanktion
svFK En sanktion innebär att handlingsfriheten för en stat eller dess ledare begränsas efter kollektivt beslut från andra stater. Det kan röra sig om ekonomiska sanktioner där tillgångar som finns på bankkonton i andra länder blir frysta. Det kan även vara reserestriktioner där man förbjuder ledare och andra högt uppsatta statsanställda att resa utanför landet.
   Sanktioner är tidsbestämda och genomförs för att få en stat eller dess regering att ändra sin politik på något vis. Ofta handlar det om att staten är inblandad i en konflikt som hotar fred och säkerhet eller att staten kränker de mänskliga rättigheterna. Sanktioner är ett värdefullt komplement till övrig diplomati eftersom de är tvångsåtgärder som snabbt kan få konsekvenser för de som är utsatta för dem.

svTE sedvanerätt
svSYTE oskriven rätt
svDF rättsligt bindande regler, som ej är fastställda i lag, baserade på tidigare domstolsavgöranden samt bruk och sedvänjor
svAN Sedvanerätt uppstår genom sedvänja och rättspraxis hos domstolar och myndigheter.

svTE sekterism
svDF stark inre sammanhållning och intolerans mot andras åskådningar, särskilt i politiska sammanhang

svTE sekularisera
svDF göra mera världslig (förvärldsliga) och därmed mindre andlig, särskilt mindre kyrklig

svTE separatism
svDF strävan efter frigörelse ur statsbildning för ett geografiskt område med i allmänhet etniska, språkliga, kulturella eller ekonomiska särdrag
svRETE inbördeskrig
svAN Separatism utgör ofta en viktig kraft i inbördeskrig.

svTE SFOR
svFK Nato-ledd styrka i Bosnien på FN:s uppdrag som ersatte Ifor.
enTE stabilization force

svTE sharia
svFK Guds lag inom islam.

svTE sionism
svFK Det politiska arbete som syftar till att alla judar i världen ska få återvända till landet Israel. Sionismen växte fram i slutet av 1800-talet. De flesta judar levde utspridda runtom i världen och många var utsatta för svåra förföljelser. Bland andra Theodor Herzl menade att den enda lösningen var att judarna fick ett eget land i Palestina. Många judar kunde flytta till Palestina under första halvan av 1900-talet när Storbritannien styrde över området. 1947 beslutade FN att en judisk stat skulle skapas i Palestina och därmed hade sionismen uppnått ett av sina viktigaste mål. Fortfarande bor bara en mindre del av världens judar i Israel. Sionismen har alltmer utvecklats till en rörelse som allmänt stöder Israel. Ordet sionism kommer av Sion, som är namnet på ett berg i Israels huvudstad Jerusalem. Ibland kallas hela staden Jerusalem för Sion.

svTE skyddsobjekt
svDF viktig byggnad eller anläggning, t.ex. ett elverk eller viktig person som ska skyddas.

svTE Statens haverikommission
svSYTE SHK)
svFK Statens haverikommission undersöker civila och militära olyckor lands, till sjöss eller i luften.

svTE Statens räddningsverk
svSYTE SRV
svFK Statens räddningsverk var central förvaltningsmyndighet för frågor om räddningstjänst som upphörde den 31 december 2008. Den 1 januari 2009 slogs SRV slogs samman med Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) och bildade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

svTE statskupp
svFK När någon eller några plötsligt tar makten i ett land utan att följa lagen. Man kan göra en statskupp med våld eller genom politiska beslut.

svTE stilleståndsavtal
svDF avbrott i militär strid

svTE Styrelsen för psykologiskt försvar
svSYTE SPF
svFK Styrelsen för psykologiskt försvar var en totalförsvarsmyndighet under Försvarsdepartementet som upphörde den 31 december 2008. Den 1 januari 2009 lades SPF samman med Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Räddningsverket (SRV). Den nya myndigheten heter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SPF:s kärnverksamhet har förts över till MSB; medieberedskap, information om M/S Estonias förlisning, opinionsutveckling, kunskapsspridning och information om säkerhetspolitik och totalförsvar.

svTE subsidiaritetsprincipen
svFK Inom EU används subsidiaritetsprincipen som term för beslut inom områden där EU:s organ inte har exklusiv kompetens ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, dvs. nationellt, regionalt eller lokalt.

svTE sultan
svFK En titel för en muslimsk härskare. Från början var det bara härskaren över hela det islamiska riket som kallades sultan, men så småningom började flera personer som styrde över små områden använda titeln. I dag kallas härskaren i bland annat Oman, Brunei och Malaysia för sultan.

svTE suveräntitet
svSA folkrättslig term
svUPTE extern suveränitet
svUPTE intern suveränitet
svDF en stats självständighet och oavhängighet i förhållande till andra stater (extern suveränitet) och för dess maktmonopol inom det egna territoriet (intern suveränitet)

svTE Svenska Afghanistankommittén (SAK)
svFK En biståndsorganisation som har verkat i Afghanistan sedan 30år tillbaka, då de bildades som en motreaktion på Sovjetunionens anfall på landet. Organisationen arbetar främst med att främja utbildning, hälsovård, landsbygdsutveckling och rehabilitering av människor med funktionsnedsättning. SAK har ca 5500 anställda, varav över 99 % är afghaner och anses vara en politiskt och religiöst obunden organisation.

svTE SWAFRAP
svSYTE Flygvapnets snabbinsatsförband
svFK Förbandets uppgifter är luftförsvar och/eller begränsad flygspaning och kan sättas in i Europas omedelbara närhet eller inom en radie av 400 mil från Bryssel på order av regeringen efter förfrågan från FN, OSSE eller EU. Förbandet kommer att bestå av 280 befattningar av olika slag.
enTE Swedish Air Force Rapid Reaction Unit JAS 39

svTE säkerhetspolitik
svDF ett lands åtgärder för att trygga sin fred, frihet och sitt självbestämmande

svTE säkerhetssektor
svDF de myndigheter och aktörer som direkt påverkar och har makten över säkerheten i ett land
svAN Begreppet säkerhetssektor omfattar såväl försvar, polis och rättsväsende, som regeringsorgan och privata säkerhetsorgan.

svTE taliban
svFK Under andra hälften av 1994 uppstod en ny rörelse på den afghanska spelplanen. Rörelsen kallade sig Taliban, plural av ”talib”, vilket på pashto betyder ”en som söker religiös kunskap”.

svTE totalförsvar
svFK Beteckning för det militära och civila försvaret som en enhet, beroende av varandra. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.

svTE Totalförsvarets forskningsinstitut
svSYTE FOI
svFK Totalförsvarets forskningsinstituts arbetar bland annat med forskning, metod- och teknikutveckling och utredning för totalförsvaret.

svTE totalförsvarsinformation
svDF verksamhet i fred för att sprida kunskap om vår säkerhetspolitik och vårt totalförsvar
svAN Vid kris och krig ingår även information om förhållanden på hemorten, motverkan av angriparens psykologiska krigföring samt att lämna underlag till det civila psykologiska försvaret om förhållanden inom försvarsmakten.

svTE totalförsvarsplikt
svFK Sammanfattande benämning på värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt.

svTE totalförsvarspliktig
svDF alla människor mellan 16 och 70 år som bor i Sverige är totalförsvarspliktiga
svAN Den som har fyllt 16 år är skyldig att ställa upp i totalförsvaret. Det kan man göra antingen genom värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt.

svTE Transatlantiska länken
svFK Den politiska relationen mellan Europa och USA.

svTE tsar
ETYM Ryskt ord för kejsare.
svFK Förr var det titeln för härskarna i Ryssland, Bulgarien och Serbien. Tsaren hade all makt i sitt land och styrde även över kyrkan.

svTE undantagstillstånd
svDF situation då normala lagar och rättigheter sätts ur spel och myndigheter får utökade maktbefogenheter
svAN Undantagstillstånd förklaras av regeringen i ett land, ofta till följd av krigssituationer, inre oroligheter och katastrofer. En ofta förekommande åtgärd vid undantagstillstånd är införande av utegångsförbud.

svTE underrättelse
svBT und
svSA militär term
svDF den militära underrättelsetjänstens verksamhet: bearbetad och värderad information som ger upplysningar om läget hos motpart eller annan part, hans avsikter och åtgärder samt andra förhållanden vilka påverkar hans handlingsmöjligheter

svTE underrättelsekälla
svDF stab, förband, enhet, myndighet, organisation, databas eller person varifrån information erhålls

svTE underrättelsetjänsten
svSYTE den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
svSYTE den militära underrättelsetjänsten
svBT MUST
svFK Den militära underrättelsetjänsten. Förkortas MUST. Verksamhet som syftar till att tillgodose behov av beslutsunderlag rörande motparts/annan parts läge och handlingsmöjligheter samt internationella förhållanden.

svTE underrättelseverksamhet
svDF verksamhet som omfattar klarläggande av underrättelsebehov, inriktning, inhämtning och bearbetning av information samt delgivning av underrättelser

svTE universella rättigheter
ETYM Universalitet betyder allmängiltighet. Med universell menas att allt omfattas eller att någonting gäller allmänt.
svFK De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller på samma sätt över hela världen. De gäller för alla människor oavsett land, kultur eller andra omständigheter där faktorer som hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller social ställning inte avgör dessa.
   Det finns olika uppfattningar vad gäller universalitet. Vissa menar att det finns universella principer, medan andra menar att det inte finns. Dvs. att allt är beroende av sammanhang och omständigheter.

svTE urfolk
svSYTE ursprungsbefolkning
svSYTE urbefolkning
svSYTE urinvånare 
svDF etniska grupper som är ättlingar till de första mänskliga invånarna i ett visst geografiskt område
svAN I Oceanien och Amerika utgörs urfolken av de folk som fanns där före européernas ankomst, t.ex. aboriginer, maorier, polynesier, indianer och inuiter. För Afrika och Eurasien är termen urfolk mer otydlig. I Afrika räknas pygméerna och khoisanfolken till urfolk, i Europa gör främst samer, komi, nentser och en rad sibiriska folk anspråk på benämningen. Till eurasiska urfolk räknas även baskerna och olika folk i Kaukasus samt en rad samlar- och jägarfolk och svedjebrukare i Syd- och Sydöstasien. FN:s permanenta forum för frågor rörande urfolken (UNPFII) räknar med att det finns omkring 370 miljoner urfolk fördelade på över 90 olika länder.

svTE utbildningsreserv
svDF totalförsvarspliktiga män som vid behov kan komma att utbildas inom totalförsvaret

svTE utvecklingssamarbete
svFK Bistånd är både humanitärt bistånd (nödhjälp) och mer långsiktigt utvecklingssamarbete. Utvecklingssamarbetet är det mest omfattande, även om nödhjälpen kanske syns mest. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet handlar om att bekämpa fattigdom. Utvecklingsbiståndet bygger på politiska beslut av givarlandets regering.

svTE varning
svDF information till allmänheten om olyckshändelse eller överhängande fara för olyckshändelse så att erforderliga skyddsåtgärder kan vidtas
svRETE viktigt meddelande till allmänheten
svAN Kan påkallas med signalen viktigt meddelande till allmänheten (VMA) följt av varningsmeddelande i radio och TV.

svTE veto
svFK Att lägga veto innebär att man blockerar ett ärende behandlas och på så sätt behålla status quo. I Förenta nationernas säkerhetsråd har de fem permanenta medlemmarna rätt till Veto och kan därmed kontrollera ifall ett ämne ska behandlas eller inte. Det är framförallt USA och Ryssland som har använt sitt veto i säkerhetsrådet.

svTE VEU
svSYTE Västeuropeiska unionen
svFK Europeisk organisation för försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Bildades 1954. Sverige deltar -- liksom Danmark, Irland, Finland och Österrike -- som observatör i VEU. Sverige blev observatör i VEU i samband med EU-inträdet i januari 1995.
   Medlemmar: Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, och Tyskland.
   Island, Norge och Turkiet -- som är medlemmar i Nato men inte i EU -- är associerade medlemmar i VEU. Associerade medlemmar har rätt att delta vid vissa möten.

svTE vilseledning
svSA militär term
svDF verksamhet som syftar till att ge motståndaren eller annan aktör ett felaktigt beslutsunderlag

svTE viktigt meddelande till allmänheten
svBT VMA
svDF myndighetsmeddelande som sänds i radio och TV då överhängande fara för olyckshändelse föreligger samt för att förebygga olyckor och skador och då snabb information till allmänheten är nödvändig
svAN Meddelandet kan sändas utan att föregås av signalen ”viktigt meddelande”.

svTE väpnad konflikt
svDF konflikt som inbegriper våld, där åtminstone en av parterna är en statsmakt och där konflikten leder till att åtminstone 25 personer dör till följd av strider
svAN Det är alltså våldsbruket som avgör huruvida en konflikt betraktas som väpnad eller inte.

svTE väpnat angrepp
svBT VA
svDF våldshandling som begås med militära medel av annan stat, som dessutom utövar direkt ledning över de insatta militära enheterna

svTE världssamfundet
svSYTE det internationella samfundet
svFK Om FN eller andra internationellt tunga institutioner står bakom ett beslut eller en fråga i ett internationellt sammanhang, säger man att "världssamfundet står bakom".
   Dock ska man vara medveten om att det inte betyder detsamma som att alla världens länder står bakom ett beslut. Det kan till exempel betyda att en majoritet fattat ett beslut i FN:s säkerhetsråd. 
   Även icke-statliga organisationerna (NGO:s, non-governmental organizations), som Amnesty International och Greenpeace, kan räknas som världssamfundets aktörer. NGO:s fattar däremot aldrig beslut, utan skapar opinion och kan gå tillsammans i gemensam linje.
svRETE NGO

svTE värnplikt
svFK Gäller enligt lagen om totalförsvarsplikt inom försvarsmakten för totalförsvarspliktig personal från och med det år under vilket han fyller 18 år till och med det år han fyller 47 år.

svTE värnpliktig
svDF totalförsvarspliktig som skrivits in för värnplikt
svRETE värnplikt

svTE Warszawapakten
svFK Försvarsallians undertecknades i Warszawa den 14 maj 1955 av Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland och Ungern. Millitäralliansen skapades av Sovietunionen som en motreaktion mot Natos utbredning. Warszawapakten upplöstes formellt 1991.

svTE Världshandelsorganisationen
svSYTE WTO
svFK En internationell organisation skapad med syfte att övervaka och liberalisera internationell handel.
enTE World Trade Organisation
enSYTE WTO

svTE yttrandefrihet
svDF rätten att yttra sig och föra fram åsikter utan att bli censurerad, begränsad eller få någon typ av bestraffning
svAN Yttrandefrihet anses vara en av förutsättningarna för att ett statsskick ska klassas som demokratiskt. Alla rättsstater, även de demokratiska, har begränsningar för yttrandefriheten av olika slag. Yttrandefriheten regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar alltid om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer.
   I FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna är yttrandefriheten omnämnd i artikel 19 och 18. I Europakonventionen om mänskliga rättigheter finns en liknande text om yttrandefrihet.

svTE zoonos
svDF sjukdom som sprids mellan djur och människa

svTE öppna källor
svDF underrättelsekällor, utan sekretess, som t.ex. tidskrifter, verksamhetsberättelser och databaser som efter sammanställning är informativa och har underrättelsevärde

svTE överbefälhavaren
svBT ÖB
svDF chef för myndigheten Försvarsmakten (FM) i fred och krig
svAN Är en person och inte en organisation eller myndighet.
